Fint besök i helgen hade vi. Min mammas lille hund, Teo, åkte med oss till Det Blå Huset. Han och Ruffus är lika gamla, det skiljer en dag mellan dem och de har lekt ihop sen de var åtta veckor.
" humm, vågar man sig ut i detta kalla"
"ja, kom...de ee såå skönt i solen..."
"nja, jag vet inte riktigt, såå himla skönt är det väl inte..."
"...men rör på dig lite då så du får upp lite värme..."
"jag är en Italienare, tycker att det är rysligt kallt här , har inte så mycket päls som värmer, skulle man oxå kunna säga..."
" humm, vågar man sig ut i detta kalla"
"ja, kom...de ee såå skönt i solen..."
"nja, jag vet inte riktigt, såå himla skönt är det väl inte..."
"...men rör på dig lite då så du får upp lite värme..."
"jag är en Italienare, tycker att det är rysligt kallt här , har inte så mycket päls som värmer, skulle man oxå kunna säga..." De två små hundarna håller igång hela tiden, mest inne om Teo får välja. På natten sover han under mitt täcke och är hur varm som helst. Mat dä ä livet dä sä, så man får passa allt ätbart när Teo är med. Det syns väl på honom oxå...eller...
