onsdag 24 september 2008

...Hortons...

...Jag är halvt sjukskriven. Är just nu i ett "skov"...


Vad är Hortons huvudvärk ?

Den kallas självmordshuvudvärk, Hortons huvudvärk. Det händer nämligen att patienter får självmordstankar vid de smärtsamma attackerna. Lyckligtvis är det sällan det går så långt.

Cirka 8000 svenskar lider av sjukdomen, varav 85 procent är män. Sjukdomen yttrar sig med våldsamma smärtor i ögontrakten. Dessutom kan en rad andra symtom uppträda. Det är individuellt hur många.

Svår, ensidig smärta

Ögonlockssvullnad

Hängande ögonlock

Förminskad pupill

Tårflöde

Nästäppa

Ögonrodnad

Svettning i panna och ansikte

Alla symtom uppträder på samma sida varje gång.

Uppträder i perioder

Symtom på Hortons huvudvärk beskrevs i litteraturen redan 1840, men det dröjde till 1930-talet innan forskning kring sjukdomen började.

- Den amerikanske läkaren Bayard Taylor Horton gjorde den första moderna beskrivningen av sjukdomen 1939 och forskade om den fram till sin död 1980. Därav namnet Hortons huvudvärk.

Horton hann samla in uppgifter om mer än 1400 hortonpatienter och andra huvudvärkspatienter. 1952 noterade en annan amerikansk neurolog att sjukdomen uppträder i perioder. Sedan dess kallas huvudvärken cluster headache, vilket kan översättas med anhopningshuvudärk.

Drabbar främst yngre

För ett par decennier sedan uppfattades sjukdomen som en varieant av migrän, men idag vet man att den är en särskild, väldigt smärtsam huvudvärk. Den drabbar främst yngre och medelålders män. Symtomen brukar starta i 20-30 års ålder och kan upphöra i 55-65 års åldern. Hos några fortsätter huvudvärken att komma även på äldre dar. Först i 70-årsåldern lugnar den sig och blir mindre plågsam. Sjukdomen kan drabba vem som helst och har inget med ärftlighet att göra.

Varför sjukdomen drabbar just män vet man inte i dagsläget.

- Kanske har det att göra med hur skallen ser ut eller hur man lever sitt liv. Kanske finns det genetiska orsaker eller har det med testosteronet att göra.

Långsam upptrappning

Attackerna kommer periodvis. En period kan vara mellan tre till sex veckor och återkommer ett par gånger om året, till exempel på våren och hösten. Däremellan är man symtomfri. Ett anfall kan vara mellan en halvtimme och ett par timmar, en eller flera gånger per dygn. Ofta inträffar det under natten, märkligt nog vid samma tid natt efter natt.

Den drabbade uppvisar ofta ett fast mönster för hur attackerna uppträder, men mönstret skiljer sig mellan olika personer. Perioderna startar med en långsam upptrappning av antalet attacker, men under loppet av några veckor brukar attackerna komma minst en gång per dygn. 10 procent av hortonpatienterna har en kronisk form som innebär attacker mer eller mindre dagligen hela året om.

Förståelse och hänsyn

För en som inte har sett en hortonattack kan det verka skrämmande att se någon man bryr sig om fara fram och tillbaka. Som anhörig är det inte mycket du kan göra mer än att visa förståelse och hänsyn. De flesta hortonpatienter vill vara ensamma tills attacken har gått över. Smärtorna kan vara så kraftiga att patienten tvingas vandra omkring rastlöst eller får en önskan att dunka huvudet i väggen. Att ligga ned och slappna av förvärrar smärtan. Ibland sätter sig patienten framåtlutad på en stol och trycker händerna mot tinningen och ögat. Några tycker att det lindrar att pressa istärningar mot tinningen eller ge sig ut att springa en sväng. Andra vill stå vid ett öppet fönster och ta djupa andetag - helst kall luft.

Utlösande faktorer

Det finns olika utlösande faktorer: alkohol, kallt drag men också varm luft som blåser mot ansiktet, nitrat, upphetsning, sömn och avslappning. Huvudvärken utlöses däremot inte av stress.

Hur uppkommer Hortons sjukdom?

Man vet inte varför sjukdomen uppstår. Men forskare har kommit fram till att Hortonspatienter har en störning i hypothalamus. Det kan också beskrivas som en nervcellsförändring djupt inne i mellanhjärnan. I hypothalamus finns kroppens biologiska klocka. Här regleras blan annat kroppens inre rytmer av sömn och vakenhet och olika hormoncykler.

Eftersom anfallen följer ett givet mönster kan man anta att regleringen inne i centrala nervsystemet i hjärnan har gått fel. Detta kan vara ett steg närmare gåtans lösning.

Behandling

Smärtstillande receptfria mediciner och morfinpreparat är oftast utan effekt för hortonpatienter. Om patienten "bara" har en attack per dygn, brukar det räcka med att behandla den enskilda attacken. Imigran och syrgas som brukar ordineras är både kortverkande och utan förebyggande effekt. Om det blir nödvändigt kan man upprepa behandlingen under samma dygn.

Förebyggande medicin förhindrar inte att nya attacker uppstår.

tisdag 23 september 2008

...Höstdagjämningen...


...Underbar bild som min kära kollega Anni har tagit...


...Många fina bilder...

måndag 22 september 2008

...systern flyttar...



...Min mellansyster ska flytta. Jag var och hjälpte henne med att packa en dag. Vår mamma bjöd oss på lunch och då var även den lilla systerdottern med där. Hon tyckte det var ett bra tillfälle att få hjälpa mormor med att packa om i hennes vitrinskåp...




... moster tar kort ju hela tiden...
... så det finns kanske någon som kan lära mig också kanske...


...detta är ju jätteroligt...

...Visingsö...



...Maken hittade in bakvägen...




...men inga polkagrisar så långt ögat nådde...



...man undrar vad som hänt här...



...Det är verkligen värt ett besök. Det är en väldigt r givande ö. Det finns dessutom mycke mera att se. Många små mysiga butiker där det säljs hemkokt saft, sylt och massa, massa annat...

...Gränna...

...En liten promenad i från campingen upp till affären stod först på listen. Vi behövde inhandla lite smått och gott (läs: det vi glömde hemma...).
Sedan så gick vi till restaurangen för att få i oss något att äta.

Så här såg det ut nät vi gick dit:


Efter maten så blev jag bjuden på ett väldigt gott kaffe, dessutom fick jag ju en dubbel...;)

...å så här såg det ut när vi gick hem...


...En vacker blomma fick jag också av våra vänner som var med på Gränna resan...