...och veckan den går...

...Denna veckan började med en studiedag. Förmiddagen tillbringade vi på vår förskola sedan var det lunch, på stan, det är vi ju inte vana vid. Det känns väldigt lyxigt faktiskt. Eftermiddagen bjöd på en föreläsning som var såå himla bra. Man blir så uppfylld att börja jobba efter en bra föreläsning......I dag så slutade jag tidigt. Passade på att åka till Häromi och handla till vår lille valp. Ett gott regntäcke kan man ju behöva när man har päls som är som en vettex-trasa. Ruffus päls är suverän på att suga upp vatten och inte släppa i från sig vattnet efteråt...

... Nu känns det som om man är sugen på lite vår. Sol och värme, lite blomprakt och gå barfota i gräset. Inga tjocka vinter-stövlar utan sandaler på fötterna...

...I väntan på våren så tar jag mig en go kopp kaffe...

Ha de gott så länge go vänner, Anne

...Onsdag...

...en helt vanlig onsdag bara, inte något kul alls...

Mina kollegor bokar vikarier till höger och vänster för diverse utlandssemestrar, det är Thailand och Sharm El Sheik och Gran Canaria.

Hur kul kan det vara då... förutom alldeles helt underbart...

Nja, jag är faktiskt inte så sugen på att åka någonstans just nu. Jättekonstigt faktiskt med tanke på väder och vind och makens resa. Nä, inte såå sugen, har andra planer i stället som lockar mig mer. Och det är väl så att man måste prioritera i bland...eller...

Ha en go dag.

Kramizar Anne

...Alla Hjärtans Dag...

...Förra året...

...inte riktigt så mycket snö då och antagligen så var det lite varmare ute. I dag har vi haft -9 och det kändes lite vårligt efter helgens -15...

...ännu mer snö...

Kaffe, någon... ;-)

Ser ni båten...?

...Det ligger liiite snö på räcket....

...Vägen till ingenstans...

Det blev ju inte mindre snö denna helgen. Det var precis så vi tog oss hem på fredagskvällen. Bilen fick vi ställa nere hos våra grannar då det inte var plogat hela vägen upp till oss. På lördag så plogade de men det blåste snabbt igen. Att ta sig in från stora vägen var helt omöjligt då det låg höga snövallar på 1,5 meter tvärs över vägen. Maken sa att han hade inga problem med att ringa till sitt jobb och säga att han var insnöad men jag tyckte inte det kändes helt rätt för min egen del. Till min stora lycka och makens olycka så säger grannen att hans kompis är på väg med sin traktorgrävare för att öppna upp vägen för oss.

Jaaa, vi kommer till jobbet i morgonbitti...

...Lyckan är fullständig...

Ny vecka, nya möjligheter. Måndagen börjar 07,45 och slutar 20,00. Det måste vara därför jag var så angelägen om att komma i väg till jobbet...

Ha de gott, go vänner...

Kramizar Anne

...Kompisbesök...

Fint besök i helgen hade vi. Min mammas lille hund, Teo, åkte med oss till Det Blå Huset. Han och Ruffus är lika gamla, det skiljer en dag mellan dem och de har lekt ihop sen de var åtta veckor." humm, vågar man sig ut i detta kalla"
"ja, kom...de ee såå skönt i solen..."

"nja, jag vet inte riktigt, såå himla skönt är det väl inte..."

"...men rör på dig lite då så du får upp lite värme..."

"jag är en Italienare, tycker att det är rysligt kallt här , har inte så mycket päls som värmer, skulle man oxå kunna säga..."

De två små hundarna håller igång hela tiden, mest inne om Teo får välja. På natten sover han under mitt täcke och är hur varm som helst. Mat dä ä livet dä sä, så man får passa allt ätbart när Teo är med. Det syns väl på honom oxå...eller...