...middag...

...Jag får snart ta tag i den där biten med att bjuda en del av familjen på middag. För andra helgen i rad så blir vi hembjudna till goda vänner på grillat, smakar som alltid otroligt gott. Det är ju guld värt att få sätta sig vid ett dukat bort med bara god mat. När dessutom man är i så trevligt sällskap så kan det ju inte bli annat än lyckat. Maten åt vi inne, men kaffet intogs på altanen som vi satt kvar på till mitt i natten, insvepta i goa filtar och lånade sockar...

...Veckan ros till Paula för god mat och trevligt sällskap...

...en liten granne...

...Här är en liten flicka som tränar och tränar...

...Men till slut så tryter orken...

...Goda grannar...

...som sig bör så bjuder våra goda grannar på söndagsfika i eftermiddags solen...
Den yngsta dottern förärar oss med ett kort besök passar ju bra med tanke på att det dessutom serveras nybakat, han är inte bara våran granne, han kan baka också...

...Premiär...

...Min mamma som står för köpet av det blåa huset skrev på de sista papprena i torsdags. På fredag var det premiär för oss att sätta nyckeln i dörren som rättmätiga ägare till detta underverket som min pappa byggde 1967.
Mina föräldrar sålde det 1988 då det inte kände att det fanns tid för det. Några år senare fick dessutom mamma det gulliga lilla huset på Styrsholmen.

Man undrar i bland om det finns högre makter med i våra liv, i samma veva som min pappa blev sjuk så ringer vår granne på orust och säger att huset var till salu igen. Jag och min yngsta syster med våra makar åker på visning medan som vår mellansyster delar sin dag mellan våran pappa som då blir inlagd och hennes son som spelar vårcupen.
I och med att vi visste hur det skulle gå med våran pappa så blev det så att vi köpte tillbaks det huset som han en gång byggt. Nu är vi tillbaks där vi en gång började eller som en av våra gamla grannar sa...

...Cirkeln är sluten...

...Här kommer våra första gäster...