måndag 11 oktober 2010

...Höst...



...Jag fick en påse med äpplen av en rar kollega...
Katja hete de visst...
Det lustiga var att jag fick två äppelträd i födelsedagspresent av min mamma och mina systrar vara av det ena faktiskt var av sorten Katja. Små, rödgula, söta och goda... det blev
äppelpaj på kalaset, inte så svårt att räkna ut va ;-)
I dag så kokade jag äppelmos på de som var kvar, med vanilj i, den blev sååå god...

Äppelmos med vanilj

1kg äpplen
2dl vatten
1vaniljstång
1,5dl socker
1tsk Atamon, flytande konserveringsmedel

ev en kanelstång

ca 7-8dl
1. Skala, kärna ur och dela ner frukten i bitar. Lägg ner dem i en kastrull med vattnet.

2. Dela vaniljstången på längden, skrapa ur fröna och lägg ner i kastrullen. Lägg även ner den urskrapade stången. Låt sjuda ca30 minuter, rör om då och då.

3. Rör i sockret och rör om det tills det smällt. Tag kastrullen i från värmen och häll i Atamon
.
Häll upp i varma och rena burkar eller frys in moset när det svalnat.



...En liten tös på höstprommis...

...Ruffusen är självklart med...



...Om ni tittar noga i högra hörnet så syns mina små äppelträd, det lär väl dock dröja ett par år innan de bär frukt...

...Min födelsedagspresent av maken är en liten sak som jag önskat mig ett bra tag...





Den gör sig rätt bra i det nya köket...
Att den dessutom funkar som köksmaskin gör ju inte saken sämre...

Ha en go dag

Anne

tisdag 28 september 2010

...Aldrig ska jag sluta älska dig...

Jag vet att jag inte är nå'n skönhet eller så
Om du lämnar mig kan jag det väl förstå
För vad har jag att ge dig som ingen annan har
Jag är ingen särskild men du är underbar

Aldrig ska jag sluta älska dig
Du är allt jag har och allt jag ber om
Hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
Att du är där för mig som jag är där för dig
Ge inte upp

Livet är en gåta
Du är gåtans svar
Allt annat må försvinna om du blott stannar kvar
För också när jag tvivlar det känns som allt är slut
Jag sjunker ner i hjälplöshet och inte hittar ut

Aldrig ska jag sluta

När jag klantar mig
När jag sviker dig
När jag sabbar och förstör
Var kvar ändå
Tro för oss två
För du vet jag än gör
Ja, vad jag än gör

Aldrig ska jag sluta älska dig
Du är allt jag har och allt jag ber om
Hoppas tror och vill att du ska hålla fast vid mig
Att du är där för mig som jag är där för dig
Älska mig då

Aldrig ska jag sluta

Älska mig då

Av Jonas Gardel

söndag 12 september 2010

...Nu är det snart dax...

Blossa X är en hyllning till 2010 talets första jul. Både färg och smak har en omisskännlig ton av saffran som har extraherats i fyllig cognac och därefter blandats med torrt vitt vin, sött starkvin och Blossas klassiska kryddor. Servera Blossa 10 rykande het, eller väl kyld i ett vackert glas som inte döljer den vackra färgen.

Jag har redan bokat min... =)

söndag 29 augusti 2010

...Det fixas lite hemmavid...

...lååångt inlägg...

Vi har ju inte fått klart köket så varför inte gräva upp trädgården och fixa lite där. Maken hävdade, med viss rätt, att vi behövde dränera om runt huset. Sagt och gjort, då gör vi väl så då... Tack och lov att han kan själv och har verktyg (grävmaskinen) för att göra det. Tack och lov att vi har goda vänner som har lust att vara med och hjälpa till...



...När de ändå var igång så grävde de ur på framsidan, för en tänkt större parkering och fällde ett par träd som tog väldigt mycket ljus...



...En arg liten Kines och en höstgul bollkryss...



...Vårt förråd börjar ta form tack vare yngsta dotter, njää kanske inte riktigt så. Hon är med och hjälper till. Det är väl tack vare hennes alldeles egen snickare som det blir byggt...




...En rar liten damm hittade vi i all röra...
Makens dröm var att vi skulle fixa med karpar, ljus och allehanda tillbehör. Jag hävdade att det blev en plats för grodor och myggor att föröka sig i.

...Dagen efter den hade blivit urgrävd så ramlar Ruffus i den och håller på att drunkna...

Den är ca 1 meter djup med berget brant stupande ner på ena sidan.
Han halkade i från branten och i hans värld så ska man ta sig upp den vägen man ramlar i. Då var det fortfarande massa träd i vägen från vårt hus sett så man varken såg eller hörde att han var där. Jag letade efter honom iom att Aztrid sprang runt själv. Det var när maken körde upp med lastbilen mot huset som han fattade att han kunde ta sig upp på andra sidan. Han kom springande till mig våt och lerig upp till halsen. Dessutom helt blodig på baktassarna, han har väl försökt ta sig upp och slitit ner sina klor så de blödde...
Stackaren, in i duschen, shampo och balsam i mängder, det hjälpte inte, det gick inte att få ut all skit som satt fast i hans päls så det blev till att klippa ner den...
Han ser inte klok ut just nu...
Dammen är igenfylld dessutom, det blir parkering över den också...

Där går ju snickaren och en nyklippt liten hund...
Det är tröttsamt att fixa och dona ute så man måste vila emellanåt.
...Det gäller både stora och små...
...orkade ni ända hit ner så får ni en eloge...

Kramizar Anne